Just som jag tänkt att jag äntligen hittat något att fokusera mina kaffe-aggressioner på, visar det sig att skiten har flera sidor. Jag talar om Lowdens lustmord på Johanna Nilsson, en recension som betyder väsentligt mer för mig än Lowdens vedervärdiga dagbok. Ännu bättre blir det när Nilsson gnäller över att DN låter författare recensera andra författare och explicit undviker att kommentera själva innehållet. Samtidigt är det ganska tragiskt (och tradigt) att tjejer (unga som gamla) ska hoppa på varandra (precis som jag gör) (en till parentes får jag plats med). Känns som att killar överlag har betydligt bättre sammanhållning. Jantelagen gäller nog mest för oss kvinnor, eller vad tror ni, kära läsare?
Skulle också vara kul att höra av alla er som tyckte att Linderborgs uppenbara sågning av Lundell inte var någon sågning – tycker ni kanske att Lowdens recension är en panegyrik?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Panegyrik handlade det kanske inte om, men man måste ju säga att Lowdén (hur fan uttalar man det?)har ett underbart sinne för att såga!
Ja, det gjorde hon bra. I något panelprogram i P1 sa de Låvden utan att hon protesterade.
Som nr 22 på bloggportalens litteraturlista borde jag förstås ha en läsarskara som kan hjälpa till att få uttalet korrekt. Kom igen nu, folk och fä!
Jag vet bara hur jag vill uttala det. Dessutom skrattade jag gott åt:"gymnasietjej som förläst sig på SAOL"
Vad är bäst? 22a på litteraturlistan eller 1a på rötgaslistan?
Osäker, vet bara att jag är listfixerad så till den milda grad att jag försakar mitt stackars jobb. Störtdyker Sveriges BNP vet du vem den skyldiga är.
men du adderar ju bara till uttalsförvirringen genom att envisas med accenten över e:et i efternamnet. Martina Lowden heter hon.
Vilken accent menar du?
Hon måste mena min accent. Jag kunde nämligen inte i min vildaste fantasi tro att någon kunde heta Låvden.
Jag utgår alltid från att alla pratar antingen med eller om mig.
Skicka en kommentar