Jonsson ger antiintellektualismen ett fåvitskt ansikte

I dagens DN pladdrar Stefan Jonsson som vanligt på i sin unkna nattmössa av vetenskapsförakt. Jonsson har mage att beklaga sig över att fakta och kunskap står sig slätt jämfört med tyckande. Så belysande att han valt att illustrera sin tes med att inte bemöta en endaste av de punkter som lagts fram mot pseudoforskaren Kamali, som av utländska auktoriteter förkastats som ovetenskaplig med synnerligen bristfällig kompetens (letar upp källan om någon undrar, men källkritik är vanligtvis inget som tilltalar de som skulle tänkas hålla med Jonsson - motbevisa mig gärna). Huvudproblemet med Kamalis rapport är att den utgår från det den ska utreda (att det existerar strukturell rasism i det svenska samhället). Jag tror inte Jonsson är tillräckligt intellektuellt välutrustad för att se problemen med ett slikt förfarande, men det kan vara värt att föra in lite fakta och kunskap i målet. Rent generellt är det pinsamt att beklaga sig över att ett ämne över-ideologiserats när man själv inte väljer att underbygga sin egen kritik på något icke-ideologiskt vis.