Publik

Medger att den här bloggen kan upplevas som rörig, men som allt annat jag gör låter jag slutformen värka fram samtidigt som jag arbetar med den. Nej, jag sitter inte och planerar i detalj hur varje litet inlägg ska vara ett steg mot er fulla förståelse av Rebecka Ghey. Lite ordning kan dock vara på sin plats och jag närmar mig förhoppningsvis fållan med följande insiktsfulla post.

Man ska ju definiera sin publik enligt alla självutnämnda retorikexperter (”Hej jag är en ’stark tjej’ med koncentrationssvårigheter som läst in ett låtsasprogram på den och den pseudoskolan ute i obygden och nu skriker om härskarteknik så fort jag får chansen. Dessutom intar jag exakt samma pose på alla bilder allt sedan min komvuxlärare sa att det var bra. Eftersom jag är kvinna, har ett osvenskt utseende och är härligt mycket tjockare än idealkvinnan – men absolut inte plaskfet - älskas jag av ängsliga medier och får ge ut poänglösa böcker”). Själv skriver jag mest för byrålådan, och tänkte väl att jag lika gärna kan lägga ut det i bloggform eftersom jag lär få ungefär lika många läsare. Och nej, jag är inte bitter, jag bara hatar alla andra fittor som det går bra för.