Thente under luppen

Läser då och då Jonas Thentes blogg (mest för att jag tror att många andra läser den). Noterar att han ser lite Timberlakigt finurlig ut i sin huva (hoodie eller vad fan nu kidsen kallar den), medan han ser mer medelsålders lönnfet ut som ritad figur. I egenskap av fertil kvinna blir jag givetvis nyfiken på hur han ser ut i verkligheten (oredigerat rå så att säga). Google dödar mina drömmar så jag får koncentrera mig på innehållet istället.






Värt att notera är att han tillhör det utdöende släktet litteraturkritiker (åtminstone den samlade talangen är på utdöende). Som vi fick lära oss på Handelshögskolan av vissa dementa pseudoforskare ska man alltid lita på marknadspriset, och Horace Engdahl har synnerligen förtjänstfullt visat hur ersättningen för litteraturkritiker idag (han gjorde i o f s undersökningen för en herrans massa år sen, men det lär ju inte ha vänt) bara tjänar en bråkdel av vad gubbarna på 60-talet drog in.


Hittade en intervju där Thente klargör att han inte följer den debatt som”handlar om tjafs och bjäbb om populärkultur kontra finkultur”. Pinsamt då att kalla Pocketgrossisten för idioter för att de marknadsför sina böcker med den härliga slogan ”kanon eller kanon”. I samma artikel hånar den gode Thente Grosshandlaren och Ullared. Missförstå mig rätt, jag vill också pissa på kreti och pleti, men jag tänker inte framställa mig som ett intellektuellt helgon som inte nedlåter sig till slika nöjen.

Så, nu har jag smått osammanhängande sågat Thente, hoppas jag får lite uppmärksamhet nu.